Åkte direkt efter jobbet ut till skogen med hundarna för att lägga lite spår. Var super längesen jag spårade med Disa då CJ tagit över träningen på henne, hon fick ett kort spår på ca 550 m och en kort liggtid på drygt 1 timme. Hon spårade första delen genom skogen jätte bra sen kom vi ut på ett kalhygge där det går mkt älg med tanke på all avföring och där bytte hon spår till något vilt, var jätte tydligt för hon börja spåra på ett helt annat vis. Hon gick tillbaka till mitt spår men var otroligt distraherad av viltlukten men det var jätte roligt att spåra med ja dock är hon totalt ointresserad av pinnarna eller dylik, men hon ska jue antagligen inte tävla så då kan man jue bara gå på i spåret för det är det som är belöning för Disa!

Början på Disas spår

Alf fick ett spår på ca 200 m. Han spårade bra bitvis, var lite hög i spårandet så ska lägga mer hårda spår så han blir noggrannare. Sen tappar han fokus ibland, glömmer bort vad han håller på med men går tillbaka till uppgiften och plockar pinnarna till mami för då blir mami så fantastiskt glad och det gillar Alf för då får han nått ätbart ni får en liten film från Alfs arbete med

Lär börja lägga upp schema för veckorna så vi hinner med allt! Tränar sök 2 dagar i veckan så lär försöka få till att spåra mer. Ska försöka träna på vårat fria följ/linförighet minst 4 ggr i veckan så vi kommer nånvart! Måste styra upp mig, Alf är jue snart 1 år så vi lär jue sätta fart lite fast egentligen ska man inte ha bråttom, vi kommer ut och tävlar när vi kommer ut och tävlar helt enkelt roligt är det iaf att jobba med hundarna! Det är livskvalité det!

Mina fina hundar, ni gör mig galen ibland men ni är det finaste jag har <3

11 månader

Alf har jue hunnit bli 11 månader! Tiden går så himla fort! Lilleman mäter ca 51,5 cm över backen och är 16,7 kg tung. Han är precis som jag önskade, inte så stor men han hade såklart varit perfekt endå

Svårt att få till bra ståbild på honom för han hatar verkligen kameran han ser alltid så ledsen ut då inte alls som han är. Glad och sprallig!

Vi tränar på med lydnaden, söket är i full gång igen och det är jue så himla roligt! Spårar gör vi med, känns som att Alf tycker det är roligare med sök? Eller så är han bara min spegel igen

Världens gladaste kille som sagt <3

Klättrar på stockar och hatar kameran

Alf älskar vatten och tycker att vattenpölar är så himla roligt! Man blir glad av att se han fara runt! Min chef säger att det är nog lite retriver i han endå, jag tror hon har rätt han älskar människor! Blir helt till sig när nån pratar med honom!

Jippie!!

Annars verkar han sova som släkten med

I morgon åker vi ner till Skåne, då får man kanske bada i havet om han vågar det

Alf är inte rädd för mkt, han har aldrig reagerat på speciellt mkt. Vi har gått över konstiga broar, klättrat i konstiga gallertrappor, gått över sån där vattengrejs vid gavleån. Ja massa olika saker och han har aldrig reagerat med rädsla. Han har alltid bara varit med och nyfiken och tyckt att livet leker.

Men för nån helg sen när vi skulle grilla hemma hos mamma och pappa och vi tänt grillen så kom Alf ut och blev orolig, ville gå iväg, svansen nere, rörde sig oroligt. Så elden skrämde honom. Igår var det sista april och vi var ute i Valbo hos min kollega och vän Helena. Vi hoppade över allt vad kase hette men tände en liten eld i en sån där eldkorg och Alf tyckte det var läskigt. Det smällde lite i luften samtidigt så jag gick in med honom så han inte ska koppla ihop den där känslan med smällare för dom bryr han sig inte ett dugg om vilket är skönt. Nu smällde det typ ingenting i Valbo vilket va bra för Helena har jue både hästar och kaniner i stallet så känns så onödigt att stressa djuren i onödan

Nu vet jag inte hur jag ska göra med det här med eld? Vi kommer kunna träna det i stugan i sommar, utan smällare så han inte omkopplar känslan. Vi har jue en kamin inne i stugan med ska bli intressant å se om den elden är läskig oxå och är den det är de jue perfekt för honom att träna på. Han kommer, social som han är vilja vara med oss där vi är så så kan han närma sig elden efter hur han vågar lixom.

Hur hanterar man rädslor såhär? Jag lixom är neutral, tvingar honom inte att gå dit och är glad i rösten. Igår gick ja in som sagt så han inte skulle koppla känslan med smällare. Vi får se om detta tillhör åldern eller inte, han har jue inte reagerat på eld förr så kanske är nån period han går igenom?

Han är fin min kille <3

Jag har alltid har lite tvångstankar och kontrollbehov så länge jag kan minnas men jag tycker att det blir värre och värre jue mer man blivit ”vuxen”. Jag antar att det handlar om att man måste klara sig själv och ingen annan finns där att ”skylla på” som man alltid kunde göra på mamma å pappa då man på den tiden bodde hemma och dom hade ansvaret.

Jag har alltid tyckt att det spelar väl ingen roll, det spelar ingen roll om andra människor tycker att jag är helt knäpp för att jag måste veta en massa saker om sånt som planeras tex. Det har inte bekommit mig, jag har blivit lugn när jag känt att jag har kontrollerat situationen.

Detta har blivit ett problem nu, jag vågar inte lita på Alf, jag vågar inte låta honom ta dom där viktiga besluten själv i vissa lägen. Alf har alltid följt mig, sen han var lite har han gärna följt mig och haft koll på mig. Men jag vågar endå inte nu när jag haft honom i snart 9 månader lita på att han gör det, hur sjukt är inte det? Jag litar inte ens på mig själv, jag dubbelkollar allt jag gör och efter ett litet märkningsfel på jobbet som inte var nått problem egentligen så har jag blivit ännu nojjigare.

Jag är orolig och mår dåligt inför allt nytt jag ställs inför, jag behöver en vägledare på vägen. När jag inte får det får jag panik, jag kontrollerar inte situationen längre. Jag försöker rätt ofta stänga ner då, försöka lura mig själv att jag inte ”bryr” mig.. Men det gör jag.

Jag har som sagt problem ibland med Alf i hundmöten och även ibland att han skäller på andra saker med. Nu ska jag släppa taget, lita på Alf, se vad han tar för beslut innan jag ger mig in. Alf har utvecklas så fantastiskt mkt nu på slutet. Han har tex legat hela dagen idag när vi haft kurs med Tobias Gustavsson. Han har sovit, slappnat av, inte pipit alls! Han gör stora framsteg min grabb och jag är så sjukt stolt över oss fast vi ”bara” kommit hit. Jag har otroligt höga krav på mig själv och känner alltid en viss prestationsångest och jag fokuserar alltid på fel saker!

Alf var så duktig idag och han och jag har kommit hit tillsammans och medan han går från klarhet till klarhet tänker jag oxå hoppa på tåget!
Jag tänker släppa taget om tryggheten ett tag och ge mig ut i djupt vatten (för mig iaf) och hoppas på att jag inte stöter på nån haj.

Alf är verkligen den hund jag behöver just nu, jag måste bara börja lita på mig så jag kan börja lita på honom! En dag kommer vi vara redo för tävling och det gör ingenting att vi inte är det än, jag måste säga det. För min skull!

Gjorde precis det han skulle idag <3 fina bästa hund!

Vi hade kurs i lördags igen, Alf var mest intresserad av att leta godis dom andra tappade! Så frustrerande!

Vi hade varit iväg innan kursen och träffat Tina och Anna för att träna lite. Min tanke var att träna ingångar men Alf var Inge sugen? Jag hade ont i nacken så jag la ner det. Istället tränade vi på inkallning, att ropa när faktiskt jag säger han stack först på Annas ”kalla in” men det gjorde han bara en gång det är så roligt när man ser hur han verkligen tänker att det där tänker jag inte gå på igen!

Vi satt sen alla tre hundarna på rad men inte brevid varandra. Alf satt längst bak och Anna börja me att ropa på Grym. När hon ropa på Gryn kom Alf med men samma sak där när vi gjorde om satt kan kvar på både Grym och Ronjas inkallningar! Han är jue totalt ointresserad av att springa till dom det var till mami man skulle men han visste bara inte riktigt när

Roligt blev träningen iaf och Alf och jag hade en ny attityd när vi åkte mot Tierp för kurs Alf visade sin sämsta sida och låg och pep och småskällde när han skulle ligga passiv. Men han iaf inte överallt och han har jue varit jätte duktig alla tidigare ggr och man kan jue inte vara på topp jämt!

Vi tränade iaf på ingångarna här, jag har velat vilka ingångar jag ska ha på Alf. Hade först tänkt ha han i att gå runt mig och in för det ser så mkt mjukare ut för hunden när den kommer i full fart. Men så när man får höra andras åsikter om vad hunden kan hitta på osv medan den går runt så blev jag tveksam. Vi tränade iaf på att han ska komma in på min vänstra sida för i vilket fall som helst lär han kunna det! Snabbaste vägen in vill jag att han ska ta!

Det gick sådär för oss, jag måste ha bort min handhjälp och Alf måste få veta vart jag vill ha honom. Men det har funkat bättre hemma än vad det gjorde där för där fanns det jue godis här och där och är man en matapa är det väldigt svårt att slita sig!

Sen så skulle vi lägga hundarna på rad som platsliggning men bara sitta där med dom och ta det lugnt. Det kan Alf, det är svårare för boxertjejerna! Så vi fick göra en liten platsliggning och jag inser att när jag lagt Alf ner och ska säga åt han att stanna när jag går ut så sätter han sig upp. Det lär vi träna på, att inte sätta sig upp på allt jag säger. Men annars är han duktig, ligger bra och sådär! Jag börjar se att det händer nått i våran träning endå! Ett tag kändes det hopplöst, som att vi inte kom nånvart men det verkar vi jue göra endå

Sen provade vi hoppet och vi har jue i princip ettans hopp klart, när han är hundra på ingångarna är inte det något problem längre! Men det är jue den lätta biten, ettans hopp

Jag körde iaf lite mer ingångar när vi kom hem och då helt utan hjälp fixade han det! Så antar att vi lär ut nu, träna detta på fler ställen så han kan det även utanför lägenheten! För vi fick till läxa till på lördag att jag ska ha plockat bort händerna, det är jue ingen omöjlighet men Eva undra om ja tyckte det var för svårt men ja sa att det är bra, jag behöver pressas! Dom andra fick i läxa att träna på att deras hundar skulle kunna ligga lugnt när dom satt med dom sådär, jag är så glad att jag tog tillfälle att träna på det när Alf var 8 veckor för redan då satt vi med och var passiva när resten av våran träningsgrupp tränade. Det är så Mkt roligare nu när vi faktiskt kan träna inför att nå mål och träna ner specifikt! Man ska inte underskatta passitivitetsträningen!

Förutom med lydnaden så har jag börjat om med spårningen. Det funkar Inge bra alls på Alf med det, han har inte varit så intresserad. Det funka sådär med synretning innan vintern kom men när jag provat detta nu där jag bara en stressad hund det vill jag inte ha! Jag vill inte ha den känslan!

Istället har vi kört godisruta på parkeringar som vi börjat gå ut spår på och nog har intresset vaknat hos grabben allt! Jippie! Han har till och med spårat vidare förbi godisarna utan att ta dom och även följt hur jag har gått mellan olika rutorna.. Det känns skönt att han visar intresse för han har varit totalt ointresserad av det. Jag börja jue försöka se hans intresse när han var ung men det kom lixom aldrig av sig själv och tränade med synretning ett tag men jag gillar inte det sättet så säkert fungerade inte det pga det. Sen blev man jue att man fortsätta att lägga tid på det som fungera för det var roligare! Men vi kommer inte vinna nå spårtävlingar utan spåret så nu jäklar kör vi! Och det är jue fantastiskt roligt att se Alf jobba när han brinner för sin uppgift, detta vet helt rätt sätt för honom att träna in spåret på! Nu ska vi bara fortsätta utveckla oss och träna på med lydnaden så kommer vi nog ut på tävlingsbanan nångång

Annars i vardagen så finns problemet med skällandet kvar, både på hundar och ibland på annat oxå. Lite mer kontrollerat är det och jag jobbar vidare på lösning på det med! Tids nog hittar vi nått som fungerar där med man kommer iaf åt honom nu när man säger åt han, han är mer mottaglig för det så visst går det frammåt han tittar jue mkt på tv lilla Alf och skäller ibland på sånt som är på tvn som inte passar honom! Roande att han faktiskt tittar på tv men mindre roande att han skäller på den. Ibland gör han det för att få uppmärksamhet har jag märkt. Den lilla skitungen <3

Annars är han pigg och glad och älskar fortfarande alla människor! Han ligger på en vikt på ca 16,7 kg och är väl ca 51,5 cm hög. Snart blir dom 11 månader, inte långt kvar till 1års dagen! Tänk 1 år snart! Jag längtar tills han är röntgad så man får veta att allt står rätt till, jag har jue dock redan gjort en förkoll och det är inte katastrof lixom för det enda viktiga är att han kan leva ett bra liv med sina höfter inte om dom heter À B eller C. Det viktiga är hur dom ser ut i verkligheten inte vad SKK kallar dom. Jag har inga planer på att avla på Alf, så hälsan är viktigast för hans egen del så att säga. Däremot om jag skulle få en förfrågan skulle jag ringa Tina på engång! Jag har lixom inget intresse för det där med avel så isåfall skulle Tina få en stor del i det hela! Hon kan jue det där det kan inte jag och inte orkar jag lära mig heller

Men det viktigaste är att Alf och jag kan fortsätta ha ett bra aktivt liv! Vi har jue inte kollar några armbågar än så det får man jue se.. Kommer nog kolla bogarna oxå när det endå är dags och han endå ligger där! Jag gillar att ha koll Disa är röntgad både i bogarna och i knänen

Längtar tills den här snön är borta från skogarna så vi kan vara där och träna! Det är jue endå mitten på april, då ska det vara varmt och skönt ute och våren vara på god väg! Här känns våren långt borta, men det ska jue bli varmare denna vecka så håller tummarna!

Min go-unge, ligger alltid bara en liten bit ifrån <3

Såhär trött var man på jobbet i onsdags, det tar på krafterna att vara på semester hos Susanne och få leka med bästis Jözta hela dagarna!

Vi köpte mat häromdagen till hundarna, vi har gått över så dom bara får vom og Hundemat nu. Ska sätta över Disa på valpfoder oxå och se om vi kan öka upp mängden mat då utan att hon rullar fram!

Blir billigare att köpa 5 kg korvarna så vi provade, men jäklar vad stora dom är

Vi hade träff igår på Studiefrämjandet igen för klubben, våran skallade klubbandan! Alf följde såklart med, jag tar med honom på allt jag kan för att han ska kunna chilla i alla lägen

Igår var han jätte duktig, pep nästan ingenting, la sig till ro på engång! Det är skönt när man märker att träning ger resultat, kanske bara var igår han var trött med

Annars har hundarna varit hos min moster lördag-tisdag då vi varit i Åre och åkt snowboard. Hon har en holländarhane som är 1,5 månad äldre än Alf och han och Alf är absolut bästa vänner. Jözta som han heter och Alf hade lekt massor och länge och som Susanne skrev det finns ingen spänning alls mellan dom, ingen liten morrning eller nått utan dom bara har roligt ihop <3 jag hoppas att det håller i sig att dom kommer funka bra ihop!

Jag är glad att det är fredag idag för även om jag än så länge bara jobbat 2 dagar denna vecka och det blir den 3e dagen idag så känns detta som världens längsta vecka! Jag är trött, min kropp skriker åt mig att återhämta mig och jag vill sova, sova, sova! Ska bli skönt att göra ”ingenting” förutom träna hund i helgen! Jag och Alf har kurs igen var ett glapp över påsen sen var våran instruktör sjuk i lördags så så blev det inget heller så vi är laddade!

Nej nu lär jag ta tag i denna fredag! Ha en bra dag!

Min mys-grabb <3

Jag älskar Hurtta, jag tycker deras grejer är snygga och håller bra kvalité! Eftersom Alf faktiskt blev 10 månader igår så var det dags för hans första hurtta sele jag har inte velat köpa en tidigare då en sele kostar närmare 300 har det känts onödigt att köpa sån ”dyr” sele som han skulle växa ur!

Är jätte sugen på att köpa en nome-sele som vi ska ha att spåra i. Har en sån till Disa och jag älskar den! Men väntar nog lite med den endå så han iaf får hinna bli 1 år. Svårt att veta hur stor han tänker bli, tror inte han blir speciellt högre faktiskt men borde jue bli lite grövre. Men nån stor och grov hane blir han nog inte Disa var jue 9 månader när jag fick henne och hon har jue inte blivit högre sen dess men hon har blivit grövre, ser det mest när jag jämnfört bilder annars har jag inte tänkt på det.. Eller ja nu när hon äter sen vi bytte till färskfoder så har hon såklart gått upp i vikt och det märks jue!

Såhär fin är Alf i sin sele iaf!

Aska blev såklart avundsjuk så hon ville oxå prova selen